It's like ten thousand spoons but all you need is a knife.

Fredagen var trottsig och helt uppochner vänd.
Lördagen var rätt kul. Men som att lära en gammal hund att sitta, särkilt när den stått upp ett bra tag, känner jag mig lite seg startad och kanske är jag klart med "sånt här" nu?
Söndagen sovs iväg med betong kepan på huvudet!

Men idag är det måndag och jag tänker göra som jag vill. För denna bittra dag kan nog inte genomföras på bättre sätt än så. Och föresten kan den nog inte genomföras över huvud taget annars . . .

I wanna take you away / Madelene

Somliga går med trasiga skor
säg vad beror det på?
gud fader som i himmelen bor
ville väl inte ha det så?

Gud fader som i himmelen bor,
blundar och sover sött.
Han borde plåstrat om sina trasiga skor,
innan han blev gammal och trött

Vem bryr sig om hur dagarna går
de vandrar som dem vill.
Se bara till att gömma dina sår,
de finns där fastän du inte vill.

Karma säger att nån annan ska ärva din stol
det kan du inte rå av
Men du känner varken regn eller sol
nere i din mörka grav 

vem bryr sig om hur nätterna far
jag bryr mig inte alls
Bara jag slipper visa mina variga sår
När du kysser mej längs min ömma hals

Jag är en tvivelaktig figur.
Duger ej mycket till.
Bakom ett hörn står misslyckan på lur.
Han ser mig fastän jag inte vill.

Somliga går med trasiga skor,
tills de har slutat gå.
Djävulen som i helvetet bor
är han nöjd då? / Madelene

Jag brukar alltid leva mitt liv, umgås, uppleva och framför allt skriva mina blogginlägg direkt från hjärtat eftersom att hjärnan aldrig varit mitt vassaste kort. Men när mitt allra blödigaste organ studsar runt i något slags intetsägande vakuum är det inte lätt att skriva över huvud taget. Inte leva och umgås heller för den delen.

En nöjd kännsla är precis vad som ligger på middags menyn ikväll. Skjuts ner i magen med ett stort leende och mängder av varm uppskattning.
För efter två gratis biobiljetter, en anställning och ett överkommet stort problem är det helt okej att klappa sig själv på axeln!

Fröken duktig är på besök och för kanske allra första gången har jag lyckats binda fast henne här i mitt knä. I 17 långa år har hon övergivit mej så fort hon fått fatt i en tillräckligt kraftig vindpust - lätt som en fjäder och borta på nolltid.

Det är dags att bädda upp gästsängen och få henne riktigt bekväm så kanske hon stannar. . .
Det är min tur nu (vinden har vänt).

En dag ska jag bli en bättre människa.


what you do in life echoes in eternity / Madelene

I dag har jag 17 år på nacken, fräknar på hela kinderna och en sprudlande energi omkringstuttsandes i magen. Min säng har inte många sidor att vakna upp på, men jag har nog lyckats vakna på exakt den rätta idag.



Så just idag vänder jag bara ryggen åt era svarta tungor och hårda blickar. Jag tänker inte ens kliva ner på samma jord som er idag. Så vink vink häruppifrån mina rosa moln. Hejdå allt stök och oro. Idag är jag bara glad!


smile and wave / Madelene

Frågan och den eviga funderingen om hur jordens pojkar egentligen tänker kvarstår.
Och aldrig kommer jag någonsin hinna höra på de där som låter så bra i deras egna huvud innan de flyter ut så fel genom deras munnar.

Därför svarade jag bara med ett artigt leende när han, kvällens största flopp, klev fram och frågade om "fan kan du verkligen andas i den här snuskiga kräk stanken?"
Att samtalet senare flöt på i en lagom lång halvtimme utan större problem är bara ett under.
Eller kanske var det taktiken - att börja med en så IG icebreaker att det inte bara gick att toppa (eller rättare sagt att krypa under) så att det liksom bara kunde bli bättre. .? Kanske.

Poor you skinny farmer. . .

Nej, Skämt å sido. Jag är så nöjd med kvällen att jag nu kan tänka mig att sova riktigt gott.

Och till den som sa åt mig att vidga mina vyer och ge upp hoppet om Knivsta kan jag bara sträcka ut mitt längsta finger och breda ut mitt bredaste hånflin åt.
För jag vet någonting som inte du vet nana nana na na!



Lev ditt eget liv för du ska dö din egen död / Madelene

Hej hej hallå därute!

Jag sitter i soffan och håller mitt dåliga humör i handen.
Kaffet står och gör fula fläckar på gårdagens tidning. Men det gör ingenting för gårdagen har jag redan sopat under mattan och gömt undan för all evighet.

Tv:n spelar förra veckans topmodel avsnitt. Men det är tyvärr inte mycket att minnas heller. Det är redan gjort och vad som än gjordes är det omöjligt att göra ogjort.

Så jag låter min fokus glida över till datorns skärm istället. (Giriga 2ooo-talare nöjer sig inte med bara halva världen i sin hand.)

Gamla nyheter.
Gammal underhållning.
Och en riktigt gammal bild.

Kanske borde de alla förvisas till sopkorgen?
Eller så borde den saknas och föralltid minnas som "den gamla goda tiden"?

They can take tomorrow and the plans we made
They can take the music that we'll never play
All the broken dreams, take everything
Just take it away but they can never have yesterday
They can take the future that we'll never know
They can take the places that we said we would go
All the broken dreams, take everything
Just take it away but they can never have yesterday


They can never have yesterday / Madelene

La da da

ra da da da

Whow, it moves me without a toutch och så kliver jag in i den världen som jag klär i precis vad jag känner för precis när jag känner för det.
People say that I think too much när jag prioriterar detta framför  din vilt vifftandes hand och andra desperata försök att få följa med mej dit på andra sidan de rosa molnen.
But I'm as happy as I can be när jag får flyga fritt i min alldeles egna fantasi.

I'm a dreamer and I dream of what will be
A better destiny
I'm a dreamer and as far as I can see, Amarula tree
So I'm a dreamer and I dream of what will be
A ärlig chans for you and me, ohh ?

I don't look back I look beyond, för jag skrämms enormt över att fastna i nuet.
I'm just a struggling vagabond, Så jag lever för att fly därifrån och spenderar varje ledig stund åt att längta ifrån.
But I get by well on my own
Where you are is what I call home

La da da

ra da da da





Det är gratis att dröma / Madelene

Ånej det räcker inte att vi pissar på samma stig som vi vandrar barfota över. Människan är så brutalt ihop pusslad att vi helt enkelt inte finner oss i lyckan. Nejdu det blir inget "Hello mister brightside" här inte. . .

Homosapiens sapiens är en krongligare sort än vad det tillomed låter som. Och förmodligen tar dess ena hälft med benämingen kvinnan första priset med hestlängder ifrån mannen. Jag förstår mig varken på den kräsna matkritikern på teve som levt halva sitt liv som bullimiker. Eller den glada busschauffören med skärsår över både armar och ben. .

Men värst är den tomhänta jägaren som sitter ihopkurad på sin studde, precis som en hund med svansen dinglandes mellan benen. Den modiga mannen som bevisade för verkligheten att en fågel i handen hade varit mycket bättre en dessa tio tusentals ute i skogen - Giriga jävel!

Att vi(jag) alrig kan vara nöjda!?

Kanske kommer jag få kommentarer om att "speak for your selfe ditt neggo". Men då låvar jag er att duka långbord och käka upp vartenda ord.
Illa, men så mycket vågar jag lovar jag er att vi människor kommer inte vara helt nöjda förrän vi slutat vara så missnöjda.

Sad but true, as simple as it is!



the wrong method with the wrong technique / Madelene

Haha juste jag glömde berätta om gårdagen. .

Nej jag hade heller ingen aning om varför massa japaner och wannabe-japaner (?) stormat Uppsala och bokstavligen bosatt sig på Vaksalatorg under senaste veckan, men tydligen kallas det så - Uppcon.

If we ever meet again / Madelene

Det sägs att tiden läker alla såren. Men hur ser ärren ut efter tidens magiska underverk. Tar den med sig dem eller blir de kanske ännu djupare?
Hur mycket tid är vi villiga att spilla och handlar det då alltså egentligen bara om tålamod?

Tålamod är ju också mod.



Haha titta vad jag hade för mig för exakt ett helt år sedan. Precis som nu tog jag kort på mig själv framför badrumsspegeln. Jag hade precis kommit hem från Örebrocupen i innebandy och körde någon slags seger pose.

Så hur lång tid kommer det ta för mig att glömma denna fjortis fetish? Och när kommer mitt metrosexuella jag ha tålamod att låta tiden läka alla såren?


Heads will roll / Madelene

Hm jag behöver en vättig icebreaker för att komma igång. Men jag har ingen aning om vilken. Fast eftersom att jag nu redan börjat är det väl ädå försent? Jag kör på.

Fast vad skriver man om ifall man inte lyft sig ur sängen på två dagar?



Kanske att man mår bättre nu?




I seen nights full of pain, days of the same / Madelene

Ännu ett nytt highscore på kub spelet på playstation 3. Det betyder antingen att jag äntligen börjar förstå vad en Gidénare är eller att jag har tråkigt och borde göra någonting med all min fritid. Lyckligtvis kommer Linda hit vilken minut som hälst och räddar mig från mitt spelberoende. Och när det är gjort ska vi väl digga eminem eller hänga utanför ica? Vad bjuder mitt exotiska Knivsta på ikväll?


never was a gangsta, 'til I graduated to one / Madelene

Så nu var en hel påskhelg avverkad i år igen och denna gång avverkades den i Östhammar tillsammans med hela familjen. Nja inte riktigt hela, men närmare så än vi kommit på åtminstonde ett år. Eller är det två?
Nåja, med eller utan pappa så var denna familjeträff lätt höjdpunkten på hela kalaset. Och ja jag är menad att vara lika häpen och överlycklig som jag verkar vara för om ena syskonet bor i Köpenhamn, det andra i norrköping, det tredje i Östhammar, de fjärde i Uppsala och de femte och sjätte i knivsta är det banne mig värt att fira deras sammankomst!
(Ja jag har väldigt mycket syskon)

Två mindre identiska, dock lika välkomna, ansikten. En lite halvfreakad pose på första raden. En skakig mamma på andra sidan kameran. Och för en gångs skull - ett sprakande färgtema och stora leende på allas läppar ,samtigt.


Jag älskar min familj / Madelene