Hoppas du gillar det snurrande hjulet din stackars människa. För det tar aldrig slut när det väl börjat snurra. . .

Det kallas för en evighet. Det där som vi hela tiden spiller utan att lägga större tankekraft i vad det egentligen är värt.
Tiden vi spenderar på människor som vi tycker om.
Tiden som vi slösar på människor som vi hatar.
Tiden som passerar kommer aldrig mer igen. Oavsett om den är spenderar eller slösad.

Oavsett hur bra det än skulle vara så är TIDEN den sista som springer snäppet snabbare bara för att hinna ikapp och hålla om oss på den mörka stigen, i den ensamma skogen, när vi behöver det som mest.

Det kommer aldrig vara TIDEN som tar tag i våra höfter, placerar en mjuk kyss i vår nacke och smiter förbi i den trånga skolkorridoren, när det skulle kännas som bäst.

Det kommer aldrig vara TIDEN som bara vet att den ska hålla än hårdare omkring oss när vi försöker slå oss fria från famnen mitt i den vildaste forsen av tårar, då inget inget annat fungerar.

Det kommer heller aldrig att vara TIDEN som viskar att den älskar oss när vi bråkar som allra hårdast, när det känns som allra mest värdefullt.

Det kallas för en evighet när den ligger framför oss på bordet och väntar på att ske.
Men det kommer aldrig mer igen när den väl försvunnit.

Ta vara på tiden min vän / Madelene