• gangstah
  • lillasyster
  • hjälp
  • dansen
  • EDGE DANCE STUDIEO - GRATIS ÖPPETHUS!

    länk i bildern.
    Klicka och kika in :)

    DEN ARGA PIERCINGENS UPPROR


    hm. . jag som tänkte pussas ikväll . . .




    AJ / Madelene

    IT'S FINGER LICKING' GOOD!

    Min kropp är äntligen vaken och pigg. Och faktiskt är det bara mina fotsulor som är bakfulla.

    Jag kom hem väldigt sent inatt. Eller nej, jag kom hem väldigt tidigt efter natten.
    Ett helt mobil batteri fattigare men ungefär femtio missade samtal rikare.
    (My bad - sorry)

    Vi hann gråta på en gräsklädd kulle
    vara knäpp tysta framför en skräpig film
    vi hann komma försent till ett kobingo
    vi hann vinprovning ute på landet
    dansa ensam på ett stort golv
    dansa tillsammans med andra på ett stort golv
    dansa igen på det stora golvet
    och vi hann åka dyr taxi hem

    Men vi hann inte sova!

    You look finger lickin' good / Madelene



    I'M NOT FOLLOWING YOU, I'M WALKING THIS WAY TOO

    "If I'm catching your eye - It was an accident.
    If I looked at you strange - it's not what I meant
    I wanted to talk - but you're occupied
    I tried to explain - but I'm tongue-tired"

     


    En fri fjäril med sina färgglada vingar, jagad av en hotfull hov i mina händer. Den flyger högt bland övre makter, dit inte ens mina långa klor förmår att nå. Men jag fortsätter att försöka lyckligt ovetande om att jag aldrig kommer att lyckas.


    Du är för bra för dina viktlösa vingar, för du tynger mitt hjärta tills det krampar och slår dubbla slag. Och mina stackars ögon hypnotiseras i din stjärnglas, tills att de flackar lika vildsint som dina vingar.

     


    "I wish you wouldn't notice me
    If not now eventually
    Then I wouldn't have to follow you around,
    hunt you down"


    Hunt you down / Madelene


    BLOODY SUNDAY

    Trött, utpumpad och helt färdig.

    Att avsluta en så tuff söndag som den här i en hypnotiserande textrad om ett liv likt på andra sidan jorden:
    ("Jump in your OnePiece® och njut av ett slapparplagg du kommer älska mer än din mor. Vart du än befinner dig, på afterski, i sommarstugan, eller kanske bara en seg söndagmorgon är detta ett plagg med ett äkta statement - Who cares!")
    känns lite mer orättvist än underbart. Som att längta efter den sträva sanden som just rann mellan fingrarna.
    Men yes I want it so so bad haha!





    Sen att snubben till vänster ser ut precis som grannen är väl en annan (väldigt rolig) historia. För ni känner väl igen onePiece-David!?
    Men nu ska jag drömma vidare
    Sweet dreams/ Madelene

    YOU CAN TALK ALL YOU WANT BUT MY SKIN IS REALLY THICK

    :)

    Unstoppable / Madelene

    THE ONLY THING I'M MISSING IS A BLACK GUITAR

    Rocking this shirt,
    Rocking this club.
    Got my middle finger up, And
    I don't really give a f***

    Rocking these diamonds,
    I'm rocking this chain.
    Make sure you get a picture
    I'm rocking my fame

    Six inch walker,
    Big sh** talker.
    I never play the victim
    I'd rather be a stalker.



    Nu är klockans alldeles för mycket för att jag ska sitta kvar i soffan och redigera bilder, iklädd bara min pyjamas och rufsigt hår.
    Men med svart musik i högtalarna och en underbar skål med socker och grishud brevid mej är det svårt att slita sig. 
    (Och hade det inte varit min saknad efter en mjuka kyssar i nacken hade jag nog inte gjort det heller)

    Men, som allas våran kära askungen sade, vad är en bal på slottet? (vad är en kväll i dimman?) Jo, helt underbar!!
    I'm a rockstar / Madelene

    HARD TO SAY WHAT CAUGHT MY ATTENTION

    Hm jag ska bara hitta den stilen jag vill ha - Min stil.
    Jag ska bara hitta my perfect match!

    Det flyger många bollar i luften just nu. Men det brinner ändu inte i några knutar.
    Så länge jag har mitt skyddsnät fint ihop vikt och lättåtkomligt i min resväska, och brandkåren på snabbuppringning i telefonen är det nog ingen fara. 
    "Pis ov kejk"


    Men nu ska jag sluta skriva på det här bleka inlägget, och fingra på designen lite mera.
    Måste som sagt hitta min perfect match.
    unpredictable/ Madelene

    IT'S THE END OF THE BEGINNING

    Blogg-rehab.

    Jag väntar på att designen ska bli utsökt och att inspirationen ska flöda - ett mirakel alltså.
    Vänta kommer jag inte så långt med, och mina myror i brallan låter mej inte sitta ner tillräckligt länge.
    Men det kommer.

    Håll ut!
    BRB (Blogg recovery break)

    Visst finns mirakel? / Madelene

    never let your memories be greater than your dreams



    Så länge det inte var min personlighet som låg halshuggen och avrättad under frisör stolen!

    Även om det är svårare att festa min snuskiga bandana utan alla extensions-tovor som höll fast den från att glida av (ja så snuskigt var det faktiskt) så kommer jag väl på ett nytt sätt att vara Jag på.

    You're a jerk - I know / Madelene

    MANI SISTER THINKS I'M CRACKIN, BROTHER SAID IT'S IN MY GENES.





    En sån där vuxen middag med fina glas och hårda grönsaker. Jag är lycklig för att jag är upptagen ikväll.


    XOXO / Madelene



    'CAUSE I'M A DOUBLE NATURE




    (Tjena copycat, vill du leka lite i min lekstuga!?)

    Här sitter jag i min bittra bitterhet och undrar vart sommaren tog vägen?
    Den ligger inte i mitt knä trotts att den verkar ha runnit mellan mina fingrar. . . 
    Hm sommaren är verkligen kort, och ja det mesta regnar bort!



    Jag är så arg att jag vill slita loss mitt eget hår och riva sönder hela min hårbotten, men istället kammar jag det försiktigt och låter test efter test leka mellan mina fingrar.

    Jag är sååå arg att jag vill skrika tills mina lungor kollapsar och mungiporna blöder, men istället ler jag och fortsätter viska sådär försiktigt och svagt att ingen omkring hör mej.

    Jag är så arg att jag vill knuffa mej själv i bröstet, just för att ingenting rör mej i ryggen - 'Cause I'm a double nature!



    Well, I am crazy, but I am sane. I am guilty, but not to blame / Madelene


    MIRROR MIRROR ON THE WALL. . .



    Jag har skavsår på hälarna för att jag envisas med de obekväma skorna.

    Mitt hjärta har gått vilse i sin egen bröstkorg.

    Och bloggen är påväg att bli mer rosa (rosare) än stjärten på min grannes bebis.

    Hörru, You make me sick!
    Jag tror att det är något som osar ur din kropp. Ren och skär elakhet som avdunstar från dina kalla blodkärl när du rör dej. Du borde kolla upp det. Du vänder nämligen mej till den dåliga Madelene på två röda sekunder.

    "Girl if you were inside his head
    This is what you'd hear 
    
    Ayo you gotta love me
    Bitch I'm special
    I want everybody thinking that I got something they don't have
    You gotta love me
    Bitch I'm special
    I want everybody thinking that I got something they don't have
    La da da da "

    Recovery / Madelene



    I'M LOST IN THIS DREAMS, I NEED YOU TO HOLD ME




    Ted Gärdestad säger att himlen är oskyldigt blå, och morfar lovar att solen skiner på både ond och god.
    Men jag själv säger att alla är lika mycket värda, och det är aldrig ens fel att två träter. Så vem ska vi skylla när vinden viner?

    För det är inte mer än mänskligt att göra fel. Så när du i ungdomens dagar blir utpekad gör du inte mer än rätt i att peka tillbaka. Lite som att du ska behandla andra som du själv vill bli behandla. Om du är människa det vill säga. Det är den fyrkantiga och opersonliga modellen. One-size tröjan som är menad att passa alla tvåbenta filurer som du och jag så generöst delar denna jorden med.
    Själv vill jag ha en helt egen måne där ute i den mörka rymden. Dit vill jag flyga så omänskligt det bara går, och andas den oandningsbara luften kring min måne. Inte för att vänta på att mina våta kinder ska torka, eller för att glömma någon som redan glömt mej. Utan för att få vara så icke människa som jag bara kan för en liten stund.
    "Jag vill sitta på min måne och göra vad jag vill , där stannar jag tills allting ordnat sig."
    Tänk att få sväva till en plats utan dödliga människor, där du slipper vända den andra kinden till om de felar så som männskliga människor gör. Att få lyssna på Fever Ray's märkliga When I grow up låt, och bara breda ut dina vida vingar över himla valvet.

    Förmodligen upp emot 200 människor krävdes för att totalt lura allas våran Leonardo DiCaprio i filmen Shutter Island, och en enda kille har ensamt vänt upp och ner på hela min värld bara i sommar.
    Så hur mycket krävs för att förändra en annan människas liv? Eller hur många andra människor krävs?
    Hur mångas människor skulle krävas för att lura mej igen, nu när jag precis härdat, tills att jag tror att jag faktiskt kan flyga och att jag faktiskt har en egen måne som skulle möta mej halvvägs?

    Så innan jag hoppar ner från eiffeltornet, planterar blommor för kärlekens skull, börjar drömma om sol vind och vatten, eller gör nånting annat mänskligt (felar kanske?) så kan vi väl prova?



    Lura mej. Lie to me baby / Madelene


    THE MORE YOU SUFFER THE MORE IT SHOWS YOU REALLY CARE, RIGHT?





    Hon har skrapat hål på de tunna strumpbyxorna så illa att hon blöder på knäna från de grus fyllda skrapsåren.
    Och hon har glömt att borsta sitt oändligt långa hår så länge att hon skrattar när pojkarnas fingrar fastnar i hennes smutsiga tovor.
    Flickans läppar bolmar ut stora luftförorenade moln mitt på torgets rymmlande gator, men molnen regnar aldrig över hennes eget huvud.
    Hon springer iväg när hennes olycksbror frågar efter sin söta olycksyster. Och gömmer sig bakom oskyldiga människor.
    Flickan har krossat vänskaps band och slitit sönder kärleks relationer. Hon har förintat sitt förtroende och tagit livet av "den oskuldsfulla barndomen".



    Hon frågar sig själv om hon verkligen är den ända som njuter av plågan? I hennes vanföreställningar är det faktiskt skratt retande. Och att hennes ögon stirrar ensamt på den lyckliga sidan är än mer roande.
    Hennes bleka leende och kolsvarta ögon hånler sarkastiskt åt förskräckelsen och när hon vänder sitt fräkniga ansikte mot solen njuter hon, för solen lyser på både ond och god som hennes morfar så många gånger vågat lova sitt lilla olycksbarn-barn.
    Hon och hennes icke existerande avundsjuka lever i den lilla byn där alla känner alla både utan och innan. Där trampar hon sönder vänskaps banden mellan pojkarna, och där sliter hon i sär kärleksförhoppningarna hos flickorna. 
    Me hon ler. Hon ler stort. För hon är underbar och älskad av alla - förskräcklig och hatat av allihopa.



    frankly my dear i don't give a damn / Madelene


    HELLRE ENSAM ÄN I FEL SÄLLSKAP



    Som Mary Poppins elaka syster med ett paraply som vänds ut och in i den elaka vinden, och en glödande ciggaret mellan läpparna istället för två bländande tandrader. En svart sjal lindad om både hår och hals och en osynlig skata sittandes på axeln för att avsiktligt bringa olycka omkring sig. Vaken på natten och sovandes på dagen. Hårda klackar och snabba fotsteg i en av sommarens kallaste höst nätter.

    Det finns en skillnad på att vara själv och att vara ensam - to be lonely or just alone. Antingen att vara med sig själv eller att vara utan sällskap. Att vara själv är självklart det positiva alternativet, Mary Poppins alternativet. Där regnar inte molnen som svävar över paraplyet och där glöder ingen cancer pinne mellan en vacker flickas läppar.

    Att vara utan sällskap är då det negativa alternativet, den elaka systerns alternativ. Här skrattar den sarkastiska flickan åt att hon hellre är ensam än i fel sällskap. Men molnen över hennes slitna paraply har aldrig gråtit så hejdlöst. Och den brinnande cigaretten mellan hennes sugande läppar har aldrig släkt glöden hos henne som då, när hon inser hur ensam hon egentligen är. Lonely.


    Alla är vi med oss själva ibland. Det måste vi få vara. En stund för sej själv i denna överbefolkade värld. Mentalt mitt i rymlet, eller fysiskt bakom lås och bom. Ibland för att knyta upp de trassliga nystan som just rymlet trasslat ihop för oss. Eller kanske för att påminna oss själva om att aldrig trassla ihop någon annans lilla nystan, för vi ogillar att trassla de tillbaka igen. 
    (Men alla är vi också ensamma. Ibland. Ofta. Lite då och då. Alla. . .)


    But remember, the most important reletionship is the one you have with yourselfe, lonely or just alone, always / Madelene


    AND I DON'T CARE ABOUT WHAT PEOPLE SAY CUZ THE PRICE I PAY IS WORTH THE RUSH I GET









    Visst är det svårt att övertala sig själv att den underbara vägen dit är mer värt en det hårda fallet ner för stupet är o-värt? Det är så olidligt svårt att minnas just det, när vägen väl är över.


    Salta tårar och långsam musik, dystra melodier med sorglig lyrik. 
    Just nu mår jag bäst av det i en kombination med att naken dricka vin i ett alldeles för stort glas på balkongen. Jag känner mej som indianen i det dåliga skämtet om att de utför sina behov om de behöver.
    "Gör som indianerna om du är kissnödig - kissa!" Ni vet väl vad jag menar . . .

    Fast varje gång sångaren i mina högtalare nämner ord som "i din famn", "trygg", "kärlek", och "meningen med livet" snuddas jag av lusten att göra som jag brukade göra när jag kände behovet. Jag minns den tiden då jag bara inte kunde låte bli min rena hud, när jag blev arg alltså. . .
    "Gör som en yngre Madelene om du inte kan få ut din ilska - skyll på dej själv och betala ditt pris!" Det vet jag att ni vet vad jag menar med . . .


    (klicka på bilden, lyssna på låten och läs texten en gång till.)



    Ja ä int' bitter / Madelene




    HE ATTACKS MY HEART, HEART ATTACK



    I går kväll flög en tyst svala med sina vita vingar över himmelen. Den hette Problem och försvann från sitt länge levda bo på mina axlar. Några tunga vingslag som slog de omkring i ansiktet, men när den väl fått fart flög den snabbt och försvann för evigt.


    Jag äskade min lilla Problem och hade envisats med att hålla honom i min famn trots att dess vassa näbb högg mig gång på gång rakt i hjärtat.
    Jag var som den dåliga reklam bruden med ciggaretten i handen, som undrar vad hon vore utan den? Hon som i slutet "fimpar röken och behåller glöden".
    Jag höll krampaktigt tag i min dåliga vana, min bittra verklighet, mitt stora problem. Jag plågade mej själv med sådant som jag inte tycker om, men jag kallade det för att jag "stod ut" och det gjorde jag för någon annans skull. Ser ni!? Jag glömde tillomed bort mitt eget livs-motto om att "jag lever för min egen skull". Mitt problem förändrade alltså mej till någon annan. Någon sämmre!

    Men igår var det dags att låta svalan rymma - Att fimpa röken men behålla glöden!
    Det är viktigt att vara stark. Att se till att klara sig. Inte fly hellre än illa fäkta - utan fäkta bra istället!
    Jag väntar på att det lilla Grynet som bor inom varje brud, ska vakna till liv och påminna oss om att "Ta ingen skit". För vi är värda det där grädden på moset, den lilla diamanten längst ner i hösäcken, det allra allra bästa!


    Ta ingen skit / Madelene

    AND I LOVE IT THE MORE THAT I SUFFER



    En otålig extremare med humörsvängningar och alldeles för stort analyserings behov. En förmåga att blint lita på varenda varelse samt en förbannelse att inte tro på någon alls. Labilitet ända in i märgen, översvämande och olidlig. Jag är opålitlig!
    __________________________________________________________________________
    (Wait Where you going? I'm leaving you! No you ain't, come back, we're running right back. Here we go again it's so insane)

    Nej, människan behöver inte kärlek, det finns inget riktigt överlevar-instinkt behov. Kärlek och förälskelse är ord som aldrig funnits förprogramerade i våra mekaniska kroppars innre. Det stod alldrig med i vår bruknings manual - Förs än vi en dum dag provade på det - då vi klåfingrade varelser sträkte oss efter den förbjudna frukten och smakade på den trollbindandede smärta som vi nu kallar för kärlek.

    När människan väl smakat en liten bit, fört sina smaklökar in i dimman, kan vi bara inte få nog. (You're just gonna stand there and watch me burn but that's alright because I like the way it hurts). Bara människan blivit smittad av denna kroniska sjukdom. Ska den fortsätta sprida sig i våra vener och artärer så länge vi förmår. Ingen hinner färdigt och ingen hinner någonsin mättas eller få nog.
    Kärlek är en drog, en sjukdom, en plåga, en illusion och helt underbart.
    (Just gonna stand there and hear me cry but that's alright because I love the way you lie).
    För kärleken förblindar och bedövar, tills den öppnar upp våra ögon och smärtar vårat inre.
    Den är svart och den är vit.
    Den är extrem och ingentin alls.
    (Cause when it's going good i
    t's going great. I'm Superman with the wind in his bag she's Lois Lane.  But when it's bad it's awful I feel so ashamed I snap).


    (And right before im about to drown she resuscitates me she fucking hates me. . . And I love it!)


    Love hurst/Madelene


    OCH VINNAREN ÄR DEN FÖRTJUSANDE . . .




    Jag är på ett odödligt humör idag. Oboltigt lycklig och faktiskt nöjd!
    Jag mår väldigt bra och skulle nog helst av allt vilja tugga rosa bubbelgumm, traska runt i mina högsta stilett klackar och lyssna på Veronica Maggio's "Vinnaren är" i mina 90-tals hörlurar. Och kanske tillochmed sätta mej själv längst ute på bryggan och bara tänka på mej själv.
    Det är inte ofta, tillochmed väldigt sällan, som jag faktiskt mår bra över mej själv. Och om jag någon gång skulle slå i mitt huvud och rent av bli kaxig i fem minuter hade nog de flästa först reagerat med störa ögon och gapande munnar, men sekunden efter hade de skrattat och låtit mej fortsätta.



    Det gör ingenting att telefonen inte ringer, eller att jag fortfarande inte blivit så brun att jag kan skryta med skillnaden mellan bikini- och ike bikinilinjer. Jag skulle tillochmed kunna ta att du höll i någon annans hand, för att min ändå är så upptagen med sitt victory tecken just nu. Bisy bisy!

    Och jag vet inte om det är sommarens sommriga sommar väder, cidern i handen som matchar mina solgrasögon, förmiddagen som tillbringades med de förtjusande Nenne och Ellen(<3), eller Veronicas egoistiska sångtexter som får mej att känna mig såhär. Men för att stanna på den säkra sidan så bör jag sluta spekulera i det, och bara catch the moment - don't worry be happy!


    Jag ser ljuset / Madelene



    Tidigare inlägg Nyare inlägg
    RSS 2.0