Jag vakna med huvudvärk och sten i mitt bröst. Jag vet ingen tröst, jag måste sluta mata min törst. . .
Jag känner mej så ner trampad som skräpet längst ner på botten, så ihop tryckt att jag nästan förmultnar. Så tacka mej för att jag är miljövänlig och till och med slänger iväg min egen kropp på komposten.
Ja tack jag vill sjunka under jorden och bli ett med moder natur - Försvinna och finnas över allt på en och samma gång.