OR TAKE ME AWAY, LIKE A BULLET FROM KURT COBAIN
__________________________________________________________________________________
Några skrattar och andra gråter. Vissa surar men de allra flesta skriker. En del fysiskt och officiellt, medan andra psykiskt och i sin egen ensamhet.
"Hm jag känner mest för att klä mej i svart och gå ut och stampa hårt på asfalten där utanför fönstret.
Eller klä mej i vit släpande klänning och lätta på trycket i mina trånga blodådror sittandes på badrumsgolvet.
Eller rota fram min Ronja Rövardotter dräkt och klättra upp på det där berget och skrika tills stämbanden rostar sönder.
Jag vill lämna all kläder hemma och dursha bort mitt dåliga samvete i det piskande spöregnet."
Eller klä mej i vit släpande klänning och lätta på trycket i mina trånga blodådror sittandes på badrumsgolvet.
Eller rota fram min Ronja Rövardotter dräkt och klättra upp på det där berget och skrika tills stämbanden rostar sönder.
Jag vill lämna all kläder hemma och dursha bort mitt dåliga samvete i det piskande spöregnet."
Nu ska jag smeka den med mina försiktigaste fingrar och sedan bädda ner den i gyllene lakan med varma filtar omkring. Där ska jag vagga den till söms och be en bön för att den ska vakna på rätt sida av vaggan i morgon bitti.
Godnatt min kära ilska!
__________________________________________________________________________________
Läs mej med en nypa salt / Madelene
Kommentarer
Trackback
